 |

 |
|
|
 |
 |
 |
 |
i = ARCTIC PAPER REKOMMENDERAR
Nu börjar vi närma oss ett viktigt etappmål i trycksaksproduktionen, trycket. Repron är färdig, provtrycket korrigerat och godkänt – det är dags att göra en utskjutning och framställa film och plåt eller eventuellt gå direkt till plåt via en CTP (Computer to Plate), skapa klichéer eller trycka direkt i en digital press.
Vi går nu vidare med att presentera några vanliga tryckmetoder, och peka på moment som är extra viktiga när man trycker på obestruket. |
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Digitaltryck är ett samlingsnamn på en flora av nya tryckmetoder som kommit fram under den senaste tioårsperioden. Och som ständigt utvidgas med nya maskiner och metoder varje år. Digitaltryck har tidigare använts – och används även idag – framförallt vid små upplagor, men i takt med att tekniken och kvaliteten förbättrats har också möjligheterna ökat.
Gemensamt för samtliga tekniker är att hela processen från dator till papper sker utan att det digitala flödet av bild- och textinformation bryts, det vill säga utan att man behöver mellanmedia, exempelvis tryckplåtar och filmer, för att överföra färgen till papperet. Det sker dessutom en ny överföring av information för varje enskilt tryck, vilket innebär att man kan byta ut delar av text och bild på varje enskilt tryck med bibehållen tryckhastighet. Informationen man byter ut kallar man variabeldata och rätt använt så ökar detta värdet på trycksaken mångfaldigt.
Vi grupperar nedan de vanligaste digital teknikerna – digitaltryck med toner i xerografi/laser och digitaltryck med bläck, så kallat inkjet – och förklarar begrepp som är särskilt viktiga vid tryck på obestruket papper. En kombination av digitalt och konventionellt tryck som oftast betecknas Pre-print har också sin självklara plats i detta sammanhang. |
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Liksom flexografiskt tryck är djuptryck en så kallad rotationstryckmetod för rullformat. Skillnaden är emellertid att djuptrycket är en komplicerad och därmed dyr – metod vilket innebär att den främst kommer till sin rätt vid mycket stora upplagor. Det är just framtagandet av tryckcylindern som är komplicerad och dyr och som därför ger de höga initialkostnaderna.
Tekniken innebär att en stor cylinder etsas eller graveras med raster som gör att det bildas så kallade rasterkoppar av olika djup och storlek. Ingen tryckplåt används således.
När man trycker fylls rasterkopparna med färg som därefter överförs till papperet genom att papperet pressas mellan tryckcylindern och en mottryckcylinder.
i Djuptrycket ger mycket hög tryckkvalitet, även vid låga ytvikter, men ställer stora krav på papperets släthet, yta och färgupptagningsförmåga. Obestrukna kvaliteter kommer sällan till sin rätt vid djuptryck, istället rekommenderas bestrukna papper.
|
 |
|
|
|
Click for popup
 |
 |
 |
 |
|
Digitaltryck med toner i Xerografi/Laser |
 |
|
|
|
 |
 |
 |
 |
Digitala metoder som bygger på så kallad xerografi används ofta i laserskrivare och kopiatorer. Det innebär att man använder en torr toner, det vill säga ett pulver av den färg man skall trycka. Antalet färger i pressen varierar, vissa arbetar endast med svart – monokrom på fackspråk – medan andra trycker flera färger.
Den xerografiska processen startar med att tonern laddas elektriskt. När exempelvis en bild ska tryckas laddar man även de punkter på papperet som ska ha färg med en laddning som är tvärtemot tonerns, vilket innebär att pulverpartiklarna attraheras elektriskt och fastnar på den laddade punkten på papperet. När sedan pulvret är på plats fixeras det på papperet, vanligtvis med värme som smälter fast det på pappersytan. Tonern lägger sig alltså på pappersytan utan att sugas ner, vilket man också kan känna om man för fingrarna över ytan.
Eftersom värme är centralt i processen är fukten i papperet mycket viktig, eftersom för hög fuktighet innebär att mycket fukt lämnar papperet vid fixeringen och resultatet blir ett vågigt och curlat papper. Ett papper som är för torrt kan å andra sidan ge statiska problem.
Papperets ledningsförmåga, den så kallade konduktiviteten, är också mycket betydelsefull. Är den fel går det nämligen inte att få tonern att fastna på papperet. Ledningsförmågan påverkas också till viss del av fuktigheten i papperet.
i Tänk på att temperaturen i tryckpressen kan variera mycket mellan olika maskintyper och fabrikat samtidigt som vissa pressar har värme i direkt kontakt med papperet och andra inte, vilket innebär att effekterna vid fel fukt kan skifta mellan olika pressar.
För att bevara rätt anpassad fuktnivå – det vill säga den nivå papperet har fått hos bruket eller leverantören – är det extremt viktigt att dels återförsluta förpackningen, dels ha en kontrollerad fuktnivå i trycklokalen. Kontrollera dessutom att papperets fukt är anpassad till aktuell maskintyp. I vissa fall finns det även så kallade scriptfiler för varje papperskvalitet som ser till att maskinen blir korrekt inställd. Man bör också vara uppmärksam på att den här typen av digitala tryckmetoder alltid torkar ut papperet något – ta därför hänsyn till det inför efterbearbetningen.
Digitala metoder som bygger på torr toner lämpar sig mycket bra på obestruket papper eftersom pulvret, som sagt, inte sugs ner i papperet och på så sätt slipper man problemen med punktförstoring. Det är dessutom möjligt att i de flesta fall trycka med en större färgmängd, jämfört med exempelvis offsettryck, vilket kan ge en bättre bildåtergivning.
Däremot är det ingen god idé att välja obestrukna kvaliteter med för hög ytråhet, framförallt inte för färgtryck, eftersom det med dagens teknik är svårt att få ett jämnt skikt med toner på en alltför rå yta.
Det finns dessutom digitala metoder som använder våt toner, flytande färg. Processen är ungefär densamma som med torr toner – den flytande färgen överförs dock med elektriska laddningar till en gummiduk och sedan till papper. |
 |
|
|
|
Click for popup
 |
 |
 |
 |
|
PrePrint, Förtryckt i Konventionell Press |
 |
|
|
|
 |
 |
 |
 |
Du får säkert ganska ofta kontoutdrag och fakturor med mera som innehåller ”variabeldata” – det vill säga siffror och text anpassat för just ditt besked. Dessa papper är oftast producerade i en så kallad monokrom digitalpress där man trycker den svarta texten och siffrorna på ark eller rullar som är förtrycka med färg – oftast logotyper eller liknande – i en konventionell tryckpress. Metoden kallas för pre-print.
i När man använder sig av pre-print är det väldigt betydelsefullt att man väljer ett obestruket papper som kan hantera båda tryckmetoderna. Dessutom är en färg som är rätt anpassad till de båda metoderna ett måste. På samma sätt som i andra digitala metoder är fukthalten i papperet viktigt. När man förtrycker i offset lägger man på både fuktvatten och färg och därmed ökar fukthalten i papperet. Därför: Är ursprungsfukten i papperet hög, det vill säga innan fuktvattnet läggs på, kan detta ge problem i moment två, alltså i den digitala tryckningen.
Vi rekommenderar därför, även om papperet är avsett för pre-print, att man ser till att hålla ner fuktvattenmängden i den inledande offsettryckningen till ett minimum. |
 |
|
|
|
Click for popup
 |
 |
 |
 |
|
Inkjet, digitaltryck med bläck |
 |
|
|
|
 |
 |
 |
 |
Ink är, som du säkert vet, engelska för bläck. Inkjet (bläckstråle) innebär således att man har flytande färg, bläck, som sprutas till papperet i droppar som bygger upp ett raster ungefär på samma sätt som vid offsettryckning.
Det finns två huvudtyper av bläckstråleskrivare. Den ena kallas kontinuerlig bläckstråle där man använder ett högt tryck för att bilda droppar och elektrisk laddning för att styra dem. Den andra kallas ”Drop on Demand” och innebär att dropparna ”läggs på” en och en. Den senare metoden används oftast i kontors- och textskrivare medan kontinuerlig bläckstråle lämpar sig för snabbare och mer avancerade produktioner. Bläckstråletekniken utvecklas snabbt och i dag finns det ett brett spektrum av inkjetmaskiner, allt ifrån billiga hemmaskrivare till extremt högkvalitativa storformatskrivare och maskiner med mycket hög produktionskapacitet. Fler lär komma.
i De flesta obestrukna kvaliteter med ytlimning är lämpliga för de olika inkjetmetoderna. Eftersom bläcket är flytande och relativt tunt, måste det absorberas – sugas upp – och torka på rätt sätt på papperet. Ett vanligt obestruket har relativt bra absorbtionsförmåga men eftersom dropparna flyter ut uppstår ungefär samma effekt som vid punktförstoring vid offsettryckning. Ska man uppnå riktigt bra tryckkvalitet bör papperet därför ha någon typ av ytbehandling som mycket snabbt absorberar och torkar bläcket. |
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Nu börjar vi närma oss ett viktigt etappmål i trycksaksproduktionen, trycket. Repron är färdig, provtrycket korrigerat och godkänt – det är dags att göra en utskjutning och framställa film och plåt eller eventuellt gå direkt till plåt via en CTP (Computer to Plate), skapa klichéer eller trycka direkt i en digital press.
Vi går nu vidare med att presentera några vanliga tryckmetoder, och peka på moment som är extra viktiga när man trycker på obestruket.
Offset är i dag den helt dominerande trycktekniken och metoden finns i några olika varianter. Oavsett förgrening bygger allt offsettryck på den så kallade litografiska principen. Principen baseras på ett motsatsförhållande – eller samspel om man så vill – mellan vatten och färg. Metoden kallas därför ibland för våtoffset.
Offsettryck På den översta cylindern är en tryckplåt fäst som tar upp fuktvatten och tryckfärg. Tryckfärgen sätts av på gummiduken på valsen i mitten, som i sin tur överför färgen till papperet. Underst en mottrycksvals.
|
 |
|
 |
 |
 |
 |
Så här går det till, i korta drag: Färgen överförs till papperet via en gummiduk, som i sin tur fått färgen från en tryckplåt. Tryckplåten har först exponerats så att den fått partier som avvisar vatten men tar upp färg och andra partier som fungerar tvärtom. I rasterpunkterna fastnar färgen, som överförs till gummiduken och sedan till papperet.
Fuktvattnet spelar därmed en stor och viktig roll i den litografiska trycktekniken, eftersom dess uppgift är att se till att endast de tryckande ytorna får färg – och på så sätt ge en problemfri tryckning. För att detta ska vara möjligt måste fuktvattnet ha en låg ytspänning, som gör att fukten flyter ut över de icke tryckande ytorna och därför tillsätts en del kemikalier, i vissa fall alkohol. Kemikalierna styr bland annat vattnets pH-värde och hårdhet. En alternativ metod är torroffset, där fuktvattnet ersätts med ett kemiskt material på tryckplåtens yta.
i Som vi tidigare berättat innebär tryckprocessen i flera steg att punktförstoring uppstår. Och som sagt, fenomenet är större på obestrukna kvaliteter än på bestrukna. Därför måste man ta hänsyn till det i reproarbetet. Stora misstag där kan ej repareras av tryckaren. Däremot går det att åtgärda till viss del om man istället tagit i något för mycket i reproanpassningarna genom att öka mottrycket och färgmängden. Mottrycket är för övrigt trycket mellan cylindern med gummiduken och cylindern som papperet passerar mellan. Genom att minska avståndet mellan dem blir trycket större och färgen pressas in i papperet och dess ojämnheter.
Färg, ja. Vid allt fyrfärgstryck används så kallade processfärger, CMYK. Dessa är genomskinliga och följer det på branschspråk benämnda subtraktiva kulörsystemet. Genom att de trycks lager på lager syns de olika färgerna genom de transparenta skikten och det är när färgerna trycks på varandra som kulörerna framträder.
Färgerna är givetvis anpassade efter varje tryckmetod, men man bör också kontrollera så att de passar för och torkar bra på obestruket papper.
Nu har vi kortfattat gått igenom grunderna i den litografiska principen. Härnäst beskriver vi ett par olika offsetmetoder – arkoffset respektive rulloffset. |
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Arkoffset är tillsammans med rulloffset det vanligaste trycksättet och det används i dag på en mängd olika papperskvaliteter. Man kan köra arktryck i allt från små upplagor till riktigt stora och gemensamt för samtliga är den höga kvaliteten som metoden ger. Arktryck är därför vanligt vid olika typer av reklamtryck, affischer och böcker, inte minst eftersom möjligheterna till avancerad efterbehandling är stora.
Kortfattat och kraftigt förenklat kan arkoffsettrycket – som namnet antyder – beskrivas med att man placerar en pall med ark i ena änden av en tryckpress, de matas in i pressen och kommer ut på andra sidan tryckta.
Däremellan händer givetvis mycket. Sugmunstycken lyfter ett ark åt gången och för in det i tryckpressen. Där passerar arket ett eller flera tryckverk.
Hur många tryckverk pressen har varierar, men vanligast vid fyrfärgstryck är av naturliga skäl fyra. Inte sällan finns det emellertid ytterligare ett tryckverk för att man ska ha möjlighet att trycka en extra dekorfärg eller lack. Pressen kallas då för femfärgare.
Vanligtvis trycks arken på en sida i taget, men i vissa flerfärgspressar finns möjlighet att trycka båda sidor samtidigt. Den dubbelsidiga metoden kallas för skön-vidertryckning (efter tyska schön-wieder).
I tryckverken ställer man in hur mycket färg de skall ge. Man anpassar även det så kallade mottrycket, det vill säga trycket mellan två cylindrar som papperet passerar.
i När man trycker på obestruket papper bör man, som vi tidigare nämnt, lägga på mycket färg. Dessutom bör mottrycket ökas så att färgen verkligen tränger ned i papperets lite ojämna yta. Processen förutsätter emellertid att reproanpassningen är korrekt utförd, annars riskerar man att pressa ut punkten och öka punktförstoringen. Och resultatet därav vet vi – smetning, dålig kontrast i mörka partier och så vidare. Å andra sidan, för lite färg kan ge platta och tråkiga bilder.
Som tidigare nämnts bör man därför ta i ordentligt när man kompenserar för punktförstoring i repron och öka såväl mottryck som färgmängd i pressen.
Tänk också på att färgen i arkpressen måste vara avsedd för tryck på obestruket papper. Använd gärna vegetabilisk, så kallad oxidativt sättande, färg, vilket betyder att färgen torkar av syret i luften. Det bör också påpekas att torktiden för obestruket papper kan vara något längre än för bestruket.
När arken lämnar pressen, ett efter ett, måste färgen torka. Och eftersom torktiderna kan vara upp till ett eller ett par dygn – och för att därmed undvika smetning – bör man spruta pulver med korn mellan arken så att de inte kommer i kontakt med varandra. På så sätt får man en luftspalt mellan arken som gör att färgen torkar. Det är emellertid viktigt att man använder ett grovt pulver, eftersom ett fint kan åka ned i den grova pappersstukturen och därmed uteblir luftspalten samtidigt som det kan ge den färdiga trycksaken en trist yta. När de tryckta arken placeras på pallar för att torka, så finns en risk att färgen smetas ut om pallen blir för hög. Det är därför mycket viktigt att lägga så låga pallar som möjligt under torktiden. |
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Att trycka med flexografiskt tryck sker i princip enligt samma metod som en stämpel, det vill säga med upphöjningar och sänkor mellan de partier som trycker och de som inte gör det. Man använder sig av klichéer i plast eller gummi med olika nivåskillnader som fästs på en cylinder. Metoden är en högtrycksmetod.
i Metoden används för rullformat och har en mycket hög tryckhastighet. Den kan trycka på de flesta material och används därför ofta i förpackningsindustrin och vid bokproduktioner. Flexografiskt tryck passar dessutom väldigt bra på obestrukna kvaliteter.
|
 |
|
|
|
Click for popup
|
|
 |
 |
 |
 |
Vid stora upplagor, exempelvis reklam, dags- och veckotidningar, är rulloffset den vanligaste tryckmetoden. Att trycka ”från rulle” ger dock inte riktigt samma höga kvalitet som arkoffsettryck och ofta används papper i lägre ytvikter än vid arktryck. Rulloffset ger inte heller lika goda möjligheter till avancerad efterbehandling. Den stora fördelen är att styckekostnaden vid stora upplagor är mycket lägre än vid exempelvis arktryck. Vid rulloffset matas pressen med en stor rulle som går i en lång bana genom hela tryckpressen i en mycket hög hastighet. Huvudsakligen finns det två olika typer av rulloffsetpressar – Heatset och Coldset. Gemen-samt för båda är att produkten både trycks och ofta också efterbehandlas – exempelvis genom falsning, skärning och häftning – i pressen.
i Det snabba förfarandet ställer stora krav på korta torktider, så att inte färgen smetar. En Heatsettryckpress använder därför en värmetork eller UV-ljus för att torka färgen. Resultatet blir av hög kvalitet och det är inga problem att trycka på obestrukna kvaliteter. Coldsetpressen har en annan torkmetod – inslagstorkning. Där använder man istället en snabbtorkande färg, vilket ställer stora krav på att man kontrollerat att papperet kan ta emot färgen och få den att torka snabbt.
Vid rulloffset trycks vanligen båda sidor samtidigt i ett så kallat Perfectortryckverk. Man använder sig då av det motstående tryckverkets gummiduk som mottryck.
i Som vid arktryck bör man öka färgmängden vid tryck på obestruket papper. I rulloffseten finns det däremot mindre möjligheter till att öka mottrycket. Man kan alltså inte pressa in färgen i papperet på samma sätt som vid arktryck. |
 |
|
|
|
Click for popup
|

 |
 |
|
|
 |
|
 |