|
|
 |
 |
|
|
i = ARCTIC PAPER REKOMMENDERAR
Innan vi kommer in på de olika delmomenten, som måste göras vid varje produktion, ska vi nämna något om olika produktionsflöden.
För ”den enda rätta vägen” figurerar givetvis inte inom trycksaksproduktion. Snarare finns det flera alternativa stigar att följa – som samtliga, om de är rätt utförda, leder fram till ett bra slutresultat.
Framförallt beror floran av arbetsflöden på den tekniska utvecklingen. Man pratar om bokstavskombinationer som RGB, CMYK, ICC-profiler och så vidare. Här följer några vanliga flöden: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
Det här arbetssättet påminner om ovanstående, med den skillnaden att man arbetar i ett PDF-flöde och istället skapar högupplösta PDF-filer (Portable Document Format) av hela dokumentet. Det innebär att tryckeriet får ett färdigt originaldokument i PDF och de kan sedan lägga på sina egna profiler på hela dokumentet, istället för på varje enskild bild.
Förfarandet gör att distributionen blir väldigt enkel och smidig. Man kan i princip e-posta originaldokumentet till ett tryckeri var som helst i världen, från minsta digitaltryckpressen till jättelika offsetpressar, förutsatt att de har rätt inställda ICC-profiler.
Ett allt vanligare distribueringssätt är också mediadatabaser, där trycksaken placeras och hålls uppdaterad samtidigt som den görs tillgänglig för de tryckerier man vill använda.
En annan fördel med RGB och PDF är möjligheten att publicera på andra sätt, till exempel på en webbplats eller i ett presentationsprogram. Detta kallas för parallell publicering och i dag publiceras, som bekant, en stor del av det som trycks även på andra media än papper.
i Ja, det här var några vanliga arbetsflöden. Vilket man väljer beror i slutändan på vilken teknik som finns hos de samarbetspartners man har och, till viss del, vilken ambition man har med trycksaken. Och det är trots allt så, att oavsett produktionsflöde så måste den nödvändiga anpassningen till papper och press ändå göras i något steg. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
I ett traditionellt CMYK-flöde (där CMYK står för de fyra färgerna Cyan, Magenta, Gul ( Yellow) och Svart (Key colour)) görs en manuell anpassning av varje bild i ett mjukvaruprogram, exempelvis Photoshop. Man läser helt enkelt in bilden i CMYK och gör bildbehandling direkt i datorn. Det innebär att varje bild blir anpassad till ett specifikt papper och en specifik tryckpress. Man kan således göra extrema anpassningar, men nackdelen är att bilderna endast är användbara för den aktuella produktionen. Ska de användas på nytt till ett annat ändamål är det bara att starta om från början igen och scanna bilden på nytt. Det blir i längden onödigt dyrt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
I ett traditionellt CMYK-flöde (där CMYK står för de fyra färgerna Cyan, Magenta, Gul ( Yellow) och Svart (Key colour)) görs en manuell anpassning av varje bild i ett mjukvaruprogram, exempelvis Photoshop. Man läser helt enkelt in bilden i CMYK och gör bildbehandling direkt i datorn. Det innebär att varje bild blir anpassad till ett specifikt papper och en specifik tryckpress. Man kan således göra extrema anpassningar, men nackdelen är att bilderna endast är användbara för den aktuella produktionen. Ska de användas på nytt till ett annat ändamål är det bara att starta om från början igen och scanna bilden på nytt. Det blir i längden onödigt dyrt. |
|
|
|
|