 |
|
|
 |
 |
|
|
Alla papper är unika och har olika egenskaper. Egenskaper som är helt avgörande för en trycksaks slutgiltiga resultat, hur den uppfattas och vilken känsla den förmedlar. Vilket papper man väljer är därför viktigt. Och kräver viss kunskap. Man måste helt enkelt förstå papperets olika förutsättningar och egenskaper för att kunna göra ett korrekt val.
I den bästa av världar sker detta val i två steg. Först bör man skapa sig en objektiv och mätbar plattform, en kunskapsgrund om papperets kvaliteter. Står man stadigt på den kan man sedan gå på känsla, göra val efter subjektiva och icke mätbara egenskaper, efter papperets outtalade kvaliteter. I det här kapitlet ska vi bygga denna grundplattform genom att presentera några objektiva och mätbara pappersegenskaper. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Liksom fiskarna i ett stim orienterar sig i en gemensam riktning, lägger sig de flesta fibrerna i samma riktning som pappersbanan i tillverkningen. Den här riktningen kallas för papperets fiberriktning och innebär att papperet blir styvare och därmed svårare att böja i den ledden.
Man kan själv ta reda på vilken fiberriktning ett papper har genom att lägga det ut över en bordskant. Den ledd som böjer sig mest är emot fiberriktningen. Ett annat sätt är att dra hårt med tumme och pekfingernagel över papperskanten. Den kant som bucklar sig mest ligger mot fibrernas riktning. Man kan också med hjälp av pappersleverantörens mått på papperet ta reda på fiberriktningen. Det mått som nämns först, exempelvis 210 i arkmåttet 210 x 297, ligger tvärs med fiberriktningen.
 |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Ett annat ord för opacitet är ogenomskinlighet. Hur hög opacitet ett papper har innebär med andra ord hur ogenomskinligt det är. Ett papper med 100 procent opacitet går därför inte att se igenom, medan ett med en låg opacitet är relativt genomskinligt, exempelvis smörpapper eller transparenta ritpapper.
Opaciteten beror på hur väl pappersytan kan sprida och absorbera ljuset. I tryckprocessen förändras opaciteten och man talar då om tryckopacitet. Det är en viktig faktor att beakta eftersom tryckfärgen tränger in i papperet och försämrar opaciteten, vilket kan innebära att trycket syns igenom papperet. Detta är särskilt betydelsefullt vid dubbelsidigt tryck och framförallt vid låga ytvikter. Därför är det alltså viktigt att tänka på hur man placerar bild och text på en yta. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Liksom eskimåerna har hundratals namn på snöns konsistens och färgtoner, har papper ett brett spektrum av ljushet och nyanser. Alla med ett gemensamt: De förstärker intrycket av den färdiga trycksaken. För visst är det skillnad på ett vitt, ett naturfärgat och ett färgat papper?
All pappersmassa av samma typ har emellertid likartad grundljushet och nyans. För att skilja färdiga pappers ljushet och nyans från varandra tillsätts därför olika kemikalier. Genom att blanda i OBA (Optical Bright-ening Agents) ökas till exempel ljusheten i papperet eftersom kemikalien reflekterar tillbaka vitt ljus och därmed får papperet att se ljusare ut än det egentligen är.
Trots att nyans och ljushet är två visuella egenskaper som vid första anblicken kan vara svåra att skilja åt, är de benämningar på två skilda saker. Ljusheten anges som ett procentuellt mått på hur mycket ljus av en viss våglängd som reflekteras från papperet. En näraliggande egenskap är vithet, som mäts över flera våglängder och där värdet ligger närmare det som ögat faktiskt uppfattar.
Papper med samma ljushet kan emellertid ha olika nyanser eller färgtoner, därför mäter man även nyansen i papperet, exempelvis blå, gul, röd eller grön. Nyanseringsfärger tillförs de flesta papper. För att ett papper ska uppfattas som vitare tillsätts till exempel blå nyanseringsfärg, medan ett papper som ska vara så naturligt som möjligt får en nypa gul nyan-seringsfärg.
Vid en bokproduktion exempelvis, är det så klart betydelsefullt att man har samma färg och nyans mellan olika leveranser av papper. Detta är också en av orsakerna till att man använder nyanseringsfärger. Annars kan man få böcker som ser randiga ut i bokblockets kanter och gavlar.
|
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Liksom arken skärs rullarna till i kundens beställda bredder och diametrar, men också efter angiven vikt och antal löpmeter i rullen. Däremot är standardformat mindre vanliga i rullformat, även om de förekommer. Alla rullar har dessutom en hylsa i mitten som används för att det ska vara möjligt att ta in dem i tryckpressen. Standardmått på hylsan är 70, 76 och 153 mm i den inre diametern. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
I arkskärmaskinen skärs papperet upp i ark, efter måttbeställning eller som standardformat. Det levereras sedan på pall, vanligen i så kallad bulkpackning där arken placeras i en stapel, eller packade i mindre paket med omslag där t ex ett ris är 500 ark.
Som tidigare nämnts anger man arkets mått efter fiberriktningen. Den siffra som står först ligger tvärs fiberriktningen. Det betyder att ett A4-ark med måtten 210 x 297 har fiberriktningen längs med sidan som är 297.
Det finns dessutom en bred flora av formatserier som skiftar i bruklighet mellan olika länder. Dessa finns normalt som så kallade lagerartiklar i bestämt antal ark per pall hos leverantören. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
När papperet är klart rullas det upp på en så kallad tambour. Ska det färdiga papperet köras i en rulltryckpress skärs rullen ned till mindre rullar, annars skärs det upp till önskade arkstorlekar.
Papper levereras i ark och rulle men inom dessa båda grupper finns en uppsjö av olika format som kan vara antingen standard eller specialanpassade, beroende på kund och ändamål. Använder man sig av standardformat kan man vara ganska förvissad om att det finns i lager hos leverantören. Vill man däremot ha ett specialformat kan det innebära någon veckas leveranstid eftersom det först måste beställas och sedan produceras på bruket. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Ett papper påminner på sätt och vis om naturens topografi. Där finns toppar och dalar och små ojämnheter. Termen som anger ett pappers topografi kallas för ytråhet. Ytråheten anges i ml /min (enligt mätmetod Bentdzen) genom att man mäter luftströmmen mellan papperet och ett mätdon. Generellt gäller att obestruket papper har högre ytråhet – det vill säga mer toppar och dalar i ytan – än ett bestruket papper. För att minska ytråheten pressar man ihop papperet och slätar till det i en så kallad kalander/glätt. Det finns ett visst samband mellan bulk och ytråhet eftersom ett slätt, sammanpressat papper får en lägre bulk. Vill man ha högre bulk får man således göra ett visst avkall på ytans jämnhet och papperet blir mer ytrått. Och det har givetvis betydelse för slutresultatet. I vissa fall kanske man vill ha en jämn och fin yta, medan man i andra vill förmedla en grov och robust känsla med sin trycksak.
Ytråheten påverkar dessutom tryckprocessen. Framförallt gäller det papper med hög ytråhet eftersom ojämnheterna påverkar bilder i trycket. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Ett pappers tjocklek mäts i mikrometer (µm) – en tusendels millimeter – och anges av avståndet mellan papperets båda ytor. Tjockleken är på många vis en viktig del av pappersvalet eftersom det påverkar stabilitet, känsla och, givetvis, tjocklek hos den färdiga trycksaken. Inte minst blir så fallet när man ska trycka en bok, som kan innehålla hundratals sidor.
I det dagliga arbetet används emellertid ytvikt ofta som ett begrepp när man vill definiera ett pappers tjocklek. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
Ytvikt, tjocklek och bulk |
 |
|
|
|
|
|
|
|
Tre viktiga och vanliga pappersegenskaper är ytvikt, tjocklek och bulk. De tre brukar nämnas i nästan samma andetag av den enkla anledningen att de har matematiskt samband. Tjocklek och ytvikt definieras oberoende av varandra, medan bulk är förhållandet mellan ytvikt och tjocklek. I det här kapitlet ska vi närmare förklara respektive term. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
Träfritt och trähaltigt papper |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi har tidigare berättat att det huvudsakligen finns två sätt att tillverka pappersmassa, en kemisk och en mekanisk metod. Den kemiska metoden tar i stort sett bort alla trähaltiga ämnen ur träveden, förutom cellulosan. Därför kallas papper som innehåller mer än 90 procent träfri massa, det vill säga kemiska massa, för träfritt. Ett träfritt papper ger bland annat egenskaper som hög styrka och god åldringsstabilitet.
Vid framställning av mekanisk massa tas däremot större delen av trävolymen tillvara, vilket innebär att även andra delar än den rena cellulosan blandas i massan. Ett papper som innehåller mer än 10 procent trähaltig pappersmassa kallas följaktligen för trähaltigt. Ett trähaltigt papper ger till exempel egenskaper som god styrka, hög opacitet och en naturlig känsla.
Papperskvaliteter som i huvudsak består av halvkemiska massor förändrar den traditionella uppdelningen av träfritt och trähaltigt papper, eftersom man uppnår fördelar från båda massatyperna. Definitionsmässigt hör dessa ibland till trähaltigt men har ofta större likhet med träfria kvaliteter, beroende på vilken funktion som eftersträvas. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Bulk är som formeln ovan anger förhållandet mellan papperets tjocklek och ytvikt. Måttet talar om hur poröst eller kompakt ett papper är och den korrekta definitionen är egentligen ”densitetens inverterade värde”.
|
|
|
|
 |
|
|
BULK
Bilden illustrerar bulk. Det vänstra arket är högbulkigt - luftigt, lätt och tjockt. Det högra arket är lågbulkigt - tunt och tungt. Bådas ytvikt är 130 g/m². Ex. Vänster ark: Bulk 1,8 x ytskikt 130 g/m² ger tjocklek 234 micrometer. Höger ark: Bulk 1,1 x ytskikt 130 g/m² ger tjocklek 143 micrometer.
Ett papper med låg bulk är mer sammanpressat och innehåller mindre luft än ett med hög bulk. Ett lågbulkigt papper är därför tunt och tungt, medan ett papper med hög bulk är luftigt, lätt och tjockt. Tack vare den mindre andelen luft har ett papper med låg bulk dessutom oftare en slätare yta än ett högbulkigt. Och vice versa.
Bulk är en mycket viktig egenskap när man ska producera böcker och har stor betydelse för hur slutresultatet uppfattas. Vill man att boken ska framstå som innehållsrik och tjock väljer man således ett papper med hög bulk. Är ambitionen istället att få in mycket text, och samtidigt hålla boken tunn, väljer man lämpligen ett papper med låg bulk.
Bulk är också en kostnadsfråga i vissa fall. Vill man exempelvis göra ett utskick med post och väljer ett papper med lite högre bulk kan man oftast använda en lägre ytvikt på papperet med bibehållen känsla. Samtidigt kan man spara stora summor i distributionskostnader. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Ett pappers tjocklek mäts i mikrometer (µm) – en tusendels millimeter – och anges av avståndet mellan papperets båda ytor. Tjockleken är på många vis en viktig del av pappersvalet eftersom det påverkar stabilitet, känsla och, givetvis, tjocklek hos den färdiga trycksaken. Inte minst blir så fallet när man ska trycka en bok, som kan innehålla hundratals sidor.
I det dagliga arbetet används emellertid ytvikt ofta som ett begrepp när man vill definiera ett pappers tjocklek. |
|
|
|
|
Click for popup
|
|
|
|
|
|
Ytvikt är det vanligaste måttet på ett pappers tyngd och definieras genom att man anger papperets vikt i gram per kvadratmeter, exempelvis 130 g/m2. Begreppet ytvikt är fundamentalt i pappersvalet. Trots detta används det ofta lite slarvigt som en benämning på papperets tjocklek, vilket det inte är eftersom tjockleken är beroende av papperets bulk. |
|
|
|
|
Click for popup
|
 |