i = ARCTIC PAPER REKOMMENDERAR Läs mer om Effekttryck i sektionen Papperet.

Click for popup

	Kaschering

Kaschering heter ”lamination” på engelska, men ska för den skull inte blandas ihop med vad vi i tidigare kapitel kallar laminering. Kaschering är istället ett begrepp för att limma ihop flera ark till ett tjockare. Man limmar till exempel samman två 150-gramsark och skapar på så sätt ett ark på drygt 300-gram istället (limmet väger också några gram). De påklistrade arken kan vara av många olika material, exempelvis täckpapper, överdragspapper, plast- eller metallfolie.

Click for popup

	Laminering

Laminering innebär att man lägger en tunn plastfilm eller folie på pappersytan. Metoden fungerar bra på obestruket papper och används på samma sätt som lackering för att få ett ökat skydd mot smuts och slitage, men också för att ge en ökad vikhållfasthet. Laminering ger dessutom en annan yta jämfört med lackering. Det beror dels på olika laminat – det finns till exempel matta, blanka eller mönstrade laminat – dels på papperets ytråhet. i För bästa lamineringsresultat på obestruket papper bör man därför välja en kvalitet med låg ytråhet, eftersom den grövre ytan på ett papper med hög ytråhet gör att filmen fäster sämre, vilket kan ge trycksaken ett lite mjölkigt och grådaskigt utseende, speciellt vid laminering på mörka ytor. Och precis som vid lackering är det viktigt att man använder ett minimum av sprutpulver vid tryckning, eftersom också det kan bidra till sämre vidhäftning och försämrat utseende. Laminaten finns i två varianter, dels de förlimmade och dels de som limmas vid lamineringsprocessen. På obestruket papper är de icke förlimmade kvaliteterna att föredra. Ett undantag finns emellertid och det gäller vid laminering av digitaltryck. På grund av toner och silikon i digitalpressens färger är det svårt att få laminatet att fästa ordentligt. Använd därför förlimmade laminat och högre värme. i På tal om värme: Tänk på att papper förändras med skillnader i temperatur och luftfuktighet, medan ett plastlaminat inte gör det. Att laminera ett pappersark innan färgen torkat eller efter att det utsatts för onormal fuktighet kan med andra ord skapa problem

Click for popup

	Lackering

Lackering är, tillsammans med laminering, den vanligaste metoden för att ytbehandla ett papper. Lackering kan göras på flera sätt. De vanligaste metoderna är; partiell UV-lackering i en screenpress, heltäckande lackering och skyddslackering direkt i tryckpressen. i Obestrukna papperskvaliteter går utmärkt att lackera, man bör dock vara medveten om att effekterna blir en smula annorlunda jämfört med lackering på bestrukna kvaliteter. Att hellackera arket blir emellertid sällan riktigt lyckat, istället är så kallad partiell UV-lackering att föredra. Detta innebär att man lackar vissa delar av papperet, exempelvis en bild eller logotyp. Ett obestruket papper kan få ett mycket speciellt och spännande utseende med partiell UV-lackering. När man lackerar partiellt med UV-lack på ett obestruket papper är det mycket viktigt att man först grunderar arket och sedan lackar en eller i vissa fall två gånger för att uppnå ett perfekt resultat. Tänk också på att falsning efter lackering kan ställa till problem. Lacken är hård och inte lika följsam som laminering, vilket innebär att ytskiktet kan spricka när papperet viks. Detta kan undvikas om man spårar ur där falsen skall ligga. i Man kan också lackera ett ark direkt i tryckpressen, så kallad presslackering. Skillnaden är att man inte uppnår någon glanseffekt – lacken sugs ned i papperet – utan lackeringen sker främst ur ett skyddsperspektiv och man får ett bra skydd mot smuts, stoftning och nötning. Detta kallas därför ofta också för skyddslackering

Click for popup

	Foliering

Foliering innebär att man med hjälp av värme och tryck lägger ett tunt skikt av folie på papperet. Oftast är folien i guld eller silver, men det finns även varianter i pärlemor och med struktur. Man bör tänka på att inte överlappa folierna, om flera används, och se till att eventuell färg har torkat ordentligt innan folieringen, annars fäster trycket dåligt. Ett bra tips är dessutom att undvika för mycket sprutpulver i trycket. I samband med foliering pratar man ibland om folieprägling – det vill säga man präglar papperet i samma moment som folieringen sker. Det finns också en ny typ av foliering, kallad tintfoliering, där man använder olika mycket pigment.

Click for popup

	Relief tryck

Du har säkert sett visitkort eller brevpapper där exempelvis logotypen eller texten ser ut att svälla och höja sig en bit upp från papperet. Detta är gjort med så kallat relieftryck. Metoden innebär att tryckpressen kompletteras med ett reliefaggregat och en värmeugn. Efter den vanliga tryckprocessen sprutas ett kemiskt pulver över färgen på arket. Arket körs in i ugnen där färgen och pulvret smälter samman och sväller till en relief, som sedan torkar och blir hård. Processen kallas också för termotryck och man kan använda alla PMS-färger vid framställningen. Relieftryck passar bäst till tunna linjer och texter. Man kan däremot inte prägla eller foliera ovanpå ett relieftryck. Det är heller inte möjligt att trycka relief på en foliering.

Click for popup

	Prägling

Att skapa nivåskillnader, reliefer, i pappersytan med fördjupningar och upphöjningar kallas för prägling. Mönstren skapas i en präglingsmaskin med hjälp av klichéer eller gravyrer. Sammanfattningsvis finns det två olika varianter av prägling: positiv och negativ. Positiv innebär att man höjer en del upp ur papperet, negativ att man sänker en del. Dessutom kan man använda sig av skulpterad prägling, vilket betyder att man skapar flera nivåer. Denna prägling, som är den mest avancerade, kan endast uppnås med gravyrer. Ska man beställa gravyr är det särskilt viktigt att pappersvalet är gjort och att man noggrant talar om vilka effekter som önskas. Papperets kvalitet spelar stor roll vid präglingen. Generellt säger man att ju tjockare och mjukare papperet är, desto bättre blir resultatet eftersom det är lättare att prägla tydliga nivåskillnader. i Papperets styrka har också stor betydelse och oftast rekommenderas träfria kvaliteter eftersom de har en bättre motståndskraft mot bristningar. För att undvika att papperet brister är det dessutom viktigt att man använder rätt tryck vid präglingen.  Överhuvudtaget bör man göra noggranna prov – på rätt papper – och ha ett bra samarbete med gravör och tryckare inför präglingen.

Click for popup