|
Delmoment |
Val och vad som krävs |
Att tänka på |
Rek. värden |
| Pappersval |
Obestruket papper
(för att förstärka budskap med känsla och karaktär). |
Alla skall vara medvetna om hur tryck ser ut på det valda papperet. De tekniska egenskaperna ger indikationer på hur papperet kommer att uppfattas. |
|
| Bildval |
Lätta bilder: Krav på reproanpassning.
Tunga bilder: Extra höga krav på reproanpassning. |
Alla färgbilder, särskilt färgglada och kontrastrika bilder, gör sig mycket bra på obestruket papper. |
|
| Bildinläsning |
Upplösning:
- Vid inscanning
- På digital bild |
Dubbelt så hög upplösning som raster
(ex. 2 x150 lpi =300 dpi/ppi). Anpassa också upplösningen vid inscanningen efter hur stor bilden skall vara i tryck. |
|
| Produktinosflöden |
Konventionell: Bildbehandling och repro samtidigt.
Med profiler: ICC-profiler på enskilda bilder.
PDF- & RGB-flöden: ICC-profiler på hela dokumentet. |
Det finns många typer av flöden, men produktionsflödena styrs i slutändan av vilken teknik som är tillgänglig hos respektive samarbetspartner. |
|
| Bildbehandling |
Originallikt: Jämför med bildoriginal.
Anpassat: Vad vill man förmedla? |
Eftersom färgerna blir något mattare i trycket är det fördelaktigt att öka färgmättnaden och skärpan. Rensa även i smutsande färger. |
|
| Raster |
Papper med hög ytråhet: Välj lågt eller normalt raster beroende på övrig anpassning.
Papper med låg ytråhet: Välj normalt till högt raster beroende på övrig anpassning. |
Normalt ger 133 eller 150 lpi mycket bra resultat på obestruket. Vid hög ytråhet bör man dock välja en något lägre rastertäthet.
|
Hög ytråhet: 85–120 lpi
Låg ytråhet: 133 –150 l pi |
| Total färgmängd /GCR/UCR |
|
Procentvärdena mäts på film/plåt. |
Max 250% |
| Färgdensitet |
|
Mycket färg bör läggas på och innebär inga problem om högt mottryck används. Densitetsvärdena mäts i våt färg. |
C=1,3–1,45
M=1,3–1,45
Y=1,2–1,4
K=1,6–1,8 |
| Sprutpulver |
Använd grovt sprutpulver.
|
Småkornigt pulver lägger sig i papperets nedsänkningar i strukturen och ger inte de luftspalter som behövs för torkningen. |
Minst 30 mikrometer. |
| Torktid |
Före en andra tryckomgång måste förstasidan torka. Vissa efterbehandlingsmoment ställer också höga krav på torr färg.
|
Torka tryckta ark på låga pallar (färre ark per pall) för att undvika smetning. Torktiden blir kortare med väl utförd repro och högt mottryck. Tunga bilder ger längre torktid. |
I vissa fall kan 24-48 timmar krävas. |
| Punktförstoring |
Papper med hög ytråhet: Mycket stor punktförstoring.
Papper med låg ytråhet: Mycket stor punktförstoring. |
Kompensera för mycket stor punktförstoring på obestruket. Punktförstoringen är alltid störst i mellantonerna. I ljusaste partierna kan man sätta punkten till 0%. |
Hög ytråhet: Ljusast parti 0 %
Mellan 25–40% Mörkast 85–90%
Låg ytråhet: Ljusast parti 0 % Mellan 15–30% Mörkast 85–90% |
| Mottryck |
|
Det är viktigt att alltid öka mottrycket vid tryckning på obestruket, för att pressa in färgen i papperet. |
Minst 20-40 mikrometer, gärna mer! |
| Bigning |
|
För ytvikter över 150 g/m² kan bigning behövas. Framförallt om det ligger bilder över falsen eller om trähaltigt papper används. Bigning används alltid på papper med ytvikter över 170 g/m².
|
|